.
Tell Me Why - Jauh di mata dekat di hati? Tebes ka lae ;) Official Video Out Now, by Kiakilir Dalia & A-Takur ©SilentVoice Pictures Productions 2019. �� Homemade video. Hope to keep you entertained �� Music in 3 languages, Bahasa indo, English & Tetun. Enjoy Lovers❤
TAMA LIU MAI BAINAKA SIRA, BEM VINDO E OBRIGADA PELA VISITA!

Ksolok

quarta-feira, 10 de agosto de 2016

PM Xanana Gusmao dehan: Alkatiri Labele Nega Fretilin Korruptor Boot Liu AMP

PM Xanana Gusmao
DILI – Primeiru Ministru Xanana Gusmao husu ba eis Primeiru Ministru no atual Sekretariu Jeral Fretilin Dr. Mari Alkatiri atu labele nega katak korrupsaun iha governasaun Fretilin nian boot liu governasaun Aliansa Maioria Parlamentar.

PM Xanana hateten ida ne’e, Tersa (12/05), liu husi konferensia imprensa, nebe maka akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, iha palasio governu.“Mari Alkatiri labele haluha katak governu Fretilin husik hela korrupsaun boot liu fali governu AMP. Se Alkatiri nega nia laos ema ona,” dehan PM Xanana.“Tanba uluk hau sei prezidente inprezariu barak ba hato’o ba hau dehan favor hato’o hela ba governu selu ami nia projeitu halo hotu ona maibe governu seidauk selu. Mais hau dehan ba Alkatiri atu selu tutuir osan sira nee, nia dehan diak- diak maibe la selu,” dehan tan Xanana.Maibe, nia husu mos ba ema lideransa Fretilin atu lori evidensia ba tribunal sekarik governu AMP halo korrupsaun.

Tanba, akuza ema arbiru deit nein laiha evidensia ne’e ladiak.“Hau dehan ona iha evidensia hodi ba tribunal, labele koalia deit hanesan manu inan ida atu tolun maibe ohin nia kokorek ba mai. Se tribunal informa hau, dehan hau nia membrus governu nee sala hau sei hasai nia, maibe se dehan nia los hau simu nafatin nia,” PM Xanana hateten.Xefe governu nee dehan, tuir lolos nia lakoi atu ke’e kazu korrupsaun nebe mosu iha Fretilin nia tempu, maibe Fretilin rasik maka hakarak kee rasik. “Ami dehan tiha ona katak konaba kotuk ita nonok tanba ita hakarak hadia ba oin, mais ami nonok foer mai fali, ita hotu tenki foti sai fali,” haktuir nia.

Alende ida ne’e, PM Xanana afirma katak Komisaun Anti Korrupsaun tenki hari atu nune’e bele halo kombate korrupsaun nebe maka mosu iha governu nia laran. “Hau husu ita hotu tenki defende KAK atu hare tok buat sira uluk –uluk nee hotu ita tenki hare nusa maka ema nee manan $200 dolar deit nia hetan fali buat ida nee, ida neba? nee ita sei lao ba atu hare tamba KAK sei loka dalan ba buat oin –oin,” dehan Xanana.

Tuir Xanana katak, durante nee nia rasik observa media fo sai kazu korrupsaun barak mosu iha ministeiru sira, maibe informasaun sira nee so doko deit publiku nia hanoin tamba la iha evidensia forti.“Dala ruma ami husik to buat nee tasak tiha maka ami hare oinsa maka bele hatan. Maibe ami durante fulan nen (6) nia laran nutusia sai barak dehan governu AMP korrupsaun mosu barak tebes. Mesmu hahu husi hau rasik to hau nia ministru sira ami hotu mesak korruptor deit,” Xanana responde.

Konaba kestaun korrupsaun, Xanana haktruir katak kritika hotu nebe hato ba nia governu ne’e nia simu. Tanba bele desperta konsensia povu ba problema boot korrupsaun atu nunee AMP bele hakasan nafatin hodi TL bele sai numeru primeiru kombate korrupsaun.Ba kestaun publika informasuan ka notisia ba publiku iha TL, tuir Xanana katak, media bele hetan naroman ba liberdade ona atu publika kazu korrupsaun hotu tanba uluk jornal ida labele publika arbiru kazu korrupsaun nebe mosu iha governu nia laran.

Maibe agora governu AMP fo liberdade ba media atu krika.“Debate publiku konaba korrpsaun nudar sinal diak, hatudu katak nasuan ida nee hader tiha ona. Uluk karik jornal ida labele koalia hasoru governu, ohin buat nee sai normal tiha ona ami orgulhu tamba liberdade imprensa iha tina ona,” dehan Xanana.Konaba salariu asesor internasional sira iha ministeriu financas nebe maka durante ne’e hetan kritika barak husi Fretilin, PM Xanana nebe hetan akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, hateten governu AMP lahasai osan povu nian hodi selu salariu asesor internasional. maibe, asesor kuaje nain 48 nee, hetan vensimentu husi prozeitu Public Finance Management Capacity Building Programme (PFMCBP), ne’ebe finansia husi doador ualu (8), iha sistema administrasaun Banku Mundial nian.

Tuir PM Xanana, preokupasaun husi reprezentante Parlamentu Nasional (PN) liliu husi parte Fretilin hanesan alegasaun falsu tanba realidade estadu la uza osan povu, lahanesan ho governasaun Fretilin iha antigu.PM Xanana nebe kompleta ho dokumentus boot ida iha nia liman, hateten, sira iha evidensia forte no dadus kompletu konaba mal administrasaun at liu husi governasaun Fretilin nian., liliu iha parte Ministeriu Finansas nebe lidera husi Maria Madalena Boavida.

“Ita rona deit hanesan nee, governu Fretilin iha 2007 fo 23 dias ba asesor internasional ida ho valor rihun $23 naran. nia sim um mil ba loron ida. mas la inklui iha despezas, han, hemu, alojamentu hanesan Otel, trasporte, buat hirak nee estadu mak selu hotu,”deklara nia.

Seluk fali iha Novembru 2006, 42 dias ba konsultan services ba fundus MCC nian ho vensimentu rihun $42. Ba travel nian maka rihun $11,77, lainklui tan toba fatin iha otel boot hanesan Sagres, venture no seluk tan. Xanana hateten, maibe, sira nunka buka atu lekar sai, hodi hein Fretilin duni mak abuza hodi sukit sai sira nia foer.Iha Marsu 2007, iha mos 16 dias ho rihun $16 kompleta expensive rihun $4300. “perdiem ba iha Bali kalan ida rihun $1. buat sira nee iha hotu. agora Fretilin responde tok. Dili airport arrived Viza, mos ita maka selu hotu. ida nee maka fulan-fulan hela deit. liliu ba Sr ida be MCC nian. mas nia la produz buat ida to’o AMP ukun tiha deit,”deklara mos Xanana.

PM Xanana rekonese falhansu balun agora dadaun konaba projeitu estrada nebe ladauk hadia remata, inklui programa preoridade seluk. maibe tuir nia, buat hirak nee relasiona ho devidas bara-barak husi governu anterior nian.“Sira iha devidas barak los, ne’ebe maka ami labele sura ida-idak. maibe kandu total deit entaun kuaje milaun $119.mas to’o Dezembru 2007, ami hili nebe mak ami tenke kontinua. no ba restu nebe falha, ami tau hotu iha kaisa,”deklara nia.

*Fonte Timor Post

Comentário : Victor Tavares*

Afinal ex-PM Fretilin nian bosok teen. Nia hakarak atu defende nia governo no atu subar metin ninia ministra finansas halo korrupsaun boot liu, maibe tatika atu defende mak sala nunee halo ex-PM Fretilin nian no bankada parlamentar Fretilin tiru hikas sira nia ain tuban.

Husi sorin ida, ita hotu la hatene se xefe bankada parlamentar Fretilin iha informasaun no hatene ka lae Fretilin nia governo halo korrupsaun, nune halo deputados sira husi Fretilin badinas tebes koalia korrupsaun maibe sira nia akuzasaun mos makaas tebes katak governo AMP halo korrupsaun nebee boot.

Ita la hatene se deputados sira aktuais husi Fretilin sira nebee uluk la halo parte Mari Alkatiri nia ka partido Fretilin nia governo inosente duni kona ba korrupsaun nebee ejiste iha ministerio finansas governo Fretilin nian ka sira buka taka malu, ita la hatene, so sira rasik mak bele hatan ba sira nia-an.

Iha hipoteze tolu mak bele dudu sira sai nunee:

Ida, xefe bankada aktual Fretilin nian ho deputados sira seluk nebee iha nia influensia ba nia xefe, sira hotu falta de informasaun kona ba sira nia ministra halo korrupsaun durante iha governo;

Rua, xefe bankada parlamentar Fretilin korrobora ho korruptor sira no taka matan akuza governo AMP ho objektivu atu halo korrupsaun politika (lohi opiniaun publika ho povo Timor) hodi nunee bele hetan opiniaun publika nebee favorese ba partido Fretilin ho nia lideransa;

Tolu, bele mos xefe bankada parlamentar la iha autoridade no falta de vizaun, hodi nunee lori povo nia naran iha uma fukun produz deklarasaun nebee la iha fundamentu faktual ka goza no abuza lejitimidade no direitu atu halo deklarasaun nudar reprezentante povo nian ho objektivu ba interesses politiku-partidariu nian.

Agora ita hotu la iha ona duvida, tanba PM Kay Rala Xanana Gusmão fo hatene ona ba opiniaun publika, katak de faktu se mak korruptor boot liu iha ukun-an nian laran, pelu menus to'o biban ida nee, ho dadus nebee xefe governo AMP nian hatudu sai kona ba korrupsaun iha ministra finansas Fretilin nian, embora foin dadus parsial maibe justifika katak se mak halo korrupsaun boot liu nee Fretilin nia ministra.

Kontrata assessor ida mil dolares por dia hodi nunee assesor nee tenke manan 23 mil depois de servisu ka la servisu loron 23 remata ka manan 42 mil dolares depois de ajuda ministra Madalena Boavida durante loron 42 ?

Nee la'os korrupsaun nebee ho nia punisaun bai-bain maibe krime, nebee bai-bain sarjana supermi sira bolu korruptor kelas kakap !

Ita imajina, assessor ida mak hetan ida nee se kontrata assessor 3 ka 4 osan hira mak estadu gasta, osan tokon hira nebee atu aplika ba povo tomak nia nesesidades hira mak la fakar ba ema na'in 3 ka 4 nee?

Pior liu tan mak se ministerio finansas nia kontrata assesor sanulu ba leten ! Agora ita ka povo Timor mos iha ona informasaun kona ba governo AMP kontrata assessores internasionais sira nebee manan osan boot, maibe afinal governo la hasai osan estadu RDTL nian hodi selu assesores sira nee, katak assessores sira manan osan boot tanba sira nia kurikulum tuir nivel internasional nee instituisaun internasional (PFMCBP) mak selu, osan la'os sai husi OE nebee governo aprezenta liu ba.

Nee'duni partido Fretilin nia ema, liu-liu ex-PM Mari Alkatiri la iha moral nem pingo ida atu kritika PM Xanana Gusmão ho nia governo. Ita haree deit dados nebee Mari Alkatiri fo sai ba publiku iha loron rua liu ba kona ba assessores sira nebee "ministra finansas nian Dª Emilia Pires" kontrata (?), ex-PM no SG Fretilin hateten katak assesores na'in 60 to'o 80, enkuantu iha realidade ministra finansas AMP nian sai intermedia deit hodi kontrata assessores na'in 48 maibe ema promotores na'in 8 husi (PFMCBP) mak selu assessores na'in 48 nee.

Nee hatudu katak Dr. Mari Alkatiri bosok teen, buka lohi povu ho dadus falsu atu taka ninia governo nia pratika korrupsaun nebee nivel aas tebes.

Dilema foun nebee Mari Alkatiri hasoru mak deputados sira husi partido Fretilin iha Parlamento Nacional. Maibe dilema nee mosu tanba SG Fretilin nudar lider maximu partido historiku nee mak la iha duni autoridade no la iha credibilidade ba nia militantes sira.

Alem de la iha autoridade, hatudu mos katak SG Fretilin la hatene tau ordem iha partido nia laran, partido desorganizadu, la iha koordenasaun etc.

Nunee, deputados sira husi bankada parlamentar Fretilin produz no divulga deklarasaun sira nebee la salvaguarda politikamente SG no ex-PM Mari Alkatiri, tau nia ba situasaun embarasoza nebee halo Dr. Mari Alkatiri koalia mangame deit. Temi assessores 48 sai fali 60 ka 80. (dala ruma nia 'Alkatiri' fó valor ba assessor nain 48 ne´e, ida vale ema nain rua ka tolu).

Komiku fali!

Diak liu KAK halo investigasaun kona ba pratika korrupsaun, desde I Governo Konstitusional to'o IV Governo Konstitusional, hodi nunee, sulan hotu korruptores sira iha prizaun.


Milagre iha mundo rai klaran nebee ema mundo tomak fiar mak Aparição da Nossa Senhora de Fátima iha tinan 90-resin liu ba. Maibe iha Timor se uluk, depois de ukun-an ema ruma servisu manan dolar 200 maibe liu tiha tinan 5 ka 6 iha buat hotu, nee la'os milagre nebee mosu ba nia maibee ema sira nee mak korruptor, desvia estado no povo nia osan ba nia-an rasik hodi sai riku matak.

Ida nee mos dezafiu ka sadik boot ida nebee KAK sei hasoru. KAK iha duni vontade atu kombate korrupsaun ka lae ? Se KAK iha duni vontade mak ema sira nebee kiak hori uluk hori otas maibe to'o ukun-an teki-teki sai riku, KAK sei sita hotu riku soin hirak nee husi ema sira nee hotu hodi nunee bele kura moras korrupsaun iha Rai Doben Timor-Leste hahú husi abut kedan.

*Editor Forum-Haksesuk

Nota: Repost husi Forum Haksesuk
http://forum-haksesuk.blogspot.co.uk/2009/05/pm-kay-rala-xanana-gusmao-akuza-governo.html

segunda-feira, 27 de junho de 2016

BREXIT, Timorenses, cidadãos Portugueses em Inglaterra

No dia 23 de Junho de 2016, a Grã-Bretanha (GB) expressou a sua vontade em deixar a União Europeia (UE), com 51,9% de contagem de votos SAIR contra 48,1% para FICAR.

Borish Johnson, político, membro do parlamento Inglês líder da campanha "Inglaterra fora da União Europeia venceu contra a campanha de David Cameron para permanecer por uma diferença mínima de 3,8% dos votos. A campanha Borish Johnson afirma que o Reino Unido se tornará mais forte ao sair da União Europeia,  "for 40 years of membership Britain lost control of Vital Policies and will stop sending £350 million every week to Brussels." sublinham.

Será que a Grã-Bretanha vai forçar os cidadãos da UE a sair?

Após resultados do referendo da UE mais conhecido como Brexit, muitas questões suscitam junto dos cidadãos europeus que vivem actualmente no Reino Unido. Seremos obrigados a Sair?

De acordo com especialistas, seguindo o voto SAIR da UE, a Grã-Bretanha ainda será obrigada a obedecer os tratados e leis da UE. O período de transição será em média de dois anos, embora possa ser mais longo, está previsto que a Grã-Bretanha esteja politicamente divorciada da UE no final do mês de Junho de 2018, até lá, não haverá grandes alterações, e nenhum cidadão da UE será convidado a deixar o país.

Primeiro-ministro britânico David Cameron a demitir-se

David Cameron anunciou sua intenção de renunciar o cargo de Primeiro-ministro em Outubro de 2016"Britain have chosen a different path of mine" - diz o primeiro-ministro, afirmando também que "This is a ship I can no longer command". Candidatos prováveis ​​para a PM de substituição incluem Boris Johnson, Theresa May, e Michael Gove.

Os Nacionais Portugueses

Timor-Leste é uma ex-colónia de Portugal, portanto os timorenses tem Nacionalidade Portuguesa. Sendo Portugal membro da comunidade europeia  transito livre entre os Estados membros da UE ainda estão garantidos antes da GB sair definitivamente da UE.

Entre a grande comunidade de cidadãos europeus que vivem no Reino Unido, há também um número significativo de timorenses cidadãos portugueses, que migraram para Inglaterra desde que o país conquistou a independência da Indonésia em 2002.

A maior parte aceita trabalho em qualquer ramo superficial pois a diferença de remuneração entre o que esta em oferta em Timor-Leste é significativa. Em Timor, o numero de desemprego é elevado e a remuneração bastante pobre para a mão de obra que lhes é exigida.

Em Inglaterra, embora sintam em deixar suas famílias, eles se consideram com sorte por ter neste momento um salário mínimo de £200/semana, mesmo com condições de vida compartilhados e gastos cuidados para serem capazes de economizar mais de £300 por mês por forma a apoiar os seus entes queridos na sua terra natal para uma variedade de necessidades, como a educação e alimentação, outros ainda conseguem a posteriori apostar nos seus estudos.

Governo timorense assegura Timorenses na Inglaterra

O Vice-Ministro dos Negócios Estrangeiros e Cooperação de Timor-Leste, Roberto Sarmento de Oliveira Soares fala com o público depois de conhecidos o resultado do Brexit. Roberto Soares apela aos timorenses que não entrem em pânico pois negociações estão em vista para redefinir as condições de vida e de trabalho no Reino Unido.

Neste momento a situação de vida em Inglaterra esta estável, não se sente ainda qualquer diferença após conhecidos os resultados do Referendo, apenas "rumores e preocupações" entre a comunidade Timorense e Portuguesa em Inglaterra. Não há motivo para pânico, é uma prioridade que todos os cidadãos Portugueses tratem do cartão de residência permanente e da dupla nacionalidade antes que o Reino Unido saia formalmente da União Europeia.


 Links Uteis de Informacao:
Governo aconselha portugueses no Reino Unido a pedirem dupla nacionalidade
É emigrante no Reino Unido? O Consulado em Londres diz-lhe o que fazer
Apply for a UK residence card

DKiakilir
Estudante City of Oxford College
Jornalista Global Voices

Oxford, 27 de Junho de 2016

sexta-feira, 24 de junho de 2016

Final Results! UK Opt OUT of EU

Leaving the EU certainly represents a significant change in British politics and for society at large, issues discussed at length.

Many people are preoccupied with how long it would take to completely withdraw from the EU. According to experts, the minimum time period following the vote to leave would be two years, although it may take considerably longer.

Throughout this time, the UK would be obliged to obey EU treaties and laws, but would not be able to take part in any decision-making, as a withdrawal agreement would not allow for UK influence in EU policies. This would mean that the earliest that we would be fully politically divorced from the EU would be by the end of June 2018.

It is likely that a domino effect will ensue, both inside the UK and globally, causing several occurrences to happen at once. David Cameron has resigned as Prime Minister "Britain have chosen a different path of mine"- says the Prime Minister, stating also that "This is a ship I can no longer command".

Likely candidates for a replacement PM include Boris Johnson, Theresa May, and Michael Gove.

British politicians will begin in-depth renegotiations with Europe and would be forced to set up new trade agreements both with Europe and the rest of the world. There is a possibility that EU leaders will complicate this process to deter any other EU member states from following in Britain’s example.

Nobody can say for certain what impacts Brexit will have on the UK, and it may take years for the effects to be keenly felt, as the process would be a gradual one. The economic repercussions of Brexit are likely to be substantial.

It is probable that the value of the pound will drop even lower. Share prices will also fall noticeably, particularly banking stocks and multinationals. The Bank of England may increase interest rates in order to stop the sterling plummeting any further, which would affect the general public in the form of higher costs of mortgages and loans.

There is mush debate regarding what might happen to British house prices. Although no EU citizens will be asked to leave, some concerns exist that millions of EU citizens will voluntarily quit the UK, creating a flood of vacant housing. Other factors that will effect house prices will be the aforementioned interest rates, and the general state of the newly independent British economy.

Many British laws and acts will have to be reassessed and potentially rewritten, as many of them coincide with EU legislation. These laws cover a tremendous variety of issues, including employment rights, environmental protection, and migration. However, if Britain chose to adopt Norway’s model and remain in the European Economic Area, most of the EU-derived laws would be maintained.

The legal process to actually leave European Union will be long, it is said that it will take an average 2 years to UK divorce from EU.

No European Citizen that is allready livin in the UK will be asked to Leave,  residence and working VISAS would apply,  though in the other hand comming IN will be different. Immigration Controll will step in.

There is no reason to major concerns to all the EU citizens that are allready living in the country!

DK/oxford
June 24 2016

quarta-feira, 22 de junho de 2016

BAINHIRA LOS MAK ESTADO ATU HARI’I TRIBUNÁL MILITÁR IHA TIMOR-LESTE?

(Artigu ida ne’e refere liu ba Oknum Polísia ho Oknum F-FDTL ne’ebé sempre halo agresaun fisiku malu hela deit) Husi: Moisés Vicente

Moisés Vicente
Perguntas iha leten ne’e soe hela ba autoridade Estado ka Governo RDTL-Repúblika Demokrátika Timor-Leste oinsa mak atu hanoin. Tamba durante ne’e tinan sanulu resin haat (XIV) liu ona nasaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste hetan ninian restaurasaun da Independénsia. Maibé dala wain kazu barak mak sempre akontese iha instituisaun forsa Armada no ida seluk akontese iha instituisaun Polísia nian. Iha ne’e hakerek nain foti kazu tinan hirak nian hahu husi tinan 2006-2016. Iha tinan ida ne’e loron 13 Maiu 2016 kalan Membru Polísia Nacional Timor-Leste hosi Unidade Espesial Polísia Kompania Charly ho farda kompletu kareta ida, baku membru F-FDTL-Falintil-Força Defeza Timor-Leste operasionais Quater Jeneral Fatuhada, to’o baixa iha sala urjensia HNGV-Hospital Nacional Guido Valadares, Dili. (Jornál Timor Post, 16.05.2016). Kazu seluk, iha festa tinan foun Polísia Bobonaro Baku Doutor, Membru Polísia Nacional Timor-Leste Munisipiu Bobonaro halo agresaun fiziku hasoru Doutor Noe Bocage ne’ebé hala’o nia serbisu iha HRM-Hospital Referal Maliana tanba Doutor ne’e hasee Polísia ne’ebé mak baku komunidade sira. (Jornál INDEPENDENTE, 07.01.2016). Kazu seluk tan mos, foin dadaun oknum F-FDTL Baku Demantino Gomes to’o toba iha ICU Hospital Nacional Guido Valadares, Dili, iha ne’ebe kazu ne’e akontese iha loron 07 Juñu 2016 iha Becora entre vitima ho familia, maibé oknum F-FDTL ne’e to’o mai baku señor ne’e to’o grave tebes. (Jornál Suara Timor Lorosae, 13.06.2016).

Kazu seluk iha tinan 2015 wainhira Presidente da Republika Taur Matan Ruak tun ba visita suco sira iha Munisipiu Lautem komunidade balu hato’o keixa ba Presidente da Republika katak Membru F-FDTL balu uza atributu militár hanesan lori kilat tama iha manu futu fatin. Presidente da Republika Taur Matan Ruak mós husu atu populasaun atu labele tauk forsa basa forsa ne’e hanesan lutu ba nasaun Timor-Leste nian. (Jornál Timor-Post, 25.07.2015). Iha parte seluk, Xefe Estado Maior Jeneral Lere Anan Timur dehan, lakohi rona tan membru F-FDTL baku ninia komunidade rasik. “Hau lakohi haree tan membru forsa armada nian baku komunidade sira rasik, dehan Xefe Estado Maior Jeneral Lere Anan Timur liu husi nia diskursu iha ba Aniversariu Komponente Terestre ba dala 14 iha Baucau”. (Jornál Timor Post, 05.12.2015).

Kazu hirak ne’e agresaun fisiku akontese bebeik entre oknum forsa Armada F-FDTL-Falintil-Força Defeza Timor-Leste ho oknum forsa Polísia no oknum forsa rua ne’e sempre halo mos agresaun fisika ba nia povu babain. Wainhira kazu sira ne’e akontese durante ne’e sempre resolve iha interna deit entre kada instituisaun. Depois kontinua halo julgamentu iha Tribunais Distritais maibé Juiz sira sempre desizaun ne’e tarde e balu Juiz sira halo deit arkivumentu iha Tribunal ne’e rasik. Durante ne’e ita hotu observa katak kazu sivil mak sempre julgamentu deit iha Tribunál Distritais, maibé kazu oknum militár no kazu oknum polisia ne’e sempre adia nafatin husi Tribunál Distritais no balu Juiz sira halo dezisaun no balu mos Juiz sira la halo dezisaun penal.

Nestemomento, Tribunál sira ne’ebé mak Juiz sira halo julgamentu ba kazu sivil nian mak hanesan Tribunál Distrital Díli, Tribunál Distrital Baucau, Tribunál Distrital Covalima, Tribunál Distrital Oe-cusse, Tribunál Movel no to’o ikus liu iha Tribunál de Recurso. Tuir lolos Governo mos hanoin ona atu hari’i  tan Tribunál Militár iha Timor-Leste. Tuir baze legal iha ita nia lei Inan Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timór-Leste artigu 1230 hatete katak Kategoria Tribunál sira-nian, iha ne’ebé ponto c) Tribunál militár sira-nian. Nomós iha alinea 3. Bele iha tribunál marítimu no arbitráriu sira. No artigu 1300 Tribunál Militár sira alinea 1. Kompete ba tribunál militár sira tesi-lia ne’ebé kona-ba krime ho natureza militár nian. Alinea 2. Lei Mak determina kompetensia, organizasaun, kompozisaun no knaar tribunál militár sira-nian. Tuir lolos Tribunál Militár ne’e hari’i ona atu halo julgamentu ba oknum F-FDTL no ba oknum PNTL ne’ebé mak sempre halo bebeik krime agresaun fisika ba malu entre instituisaun rua no ba ninia povu babain rasik. Ne’e parte ida.

Iha sorin seluk, iha lian Melayu (Bahasa Indonesia) dehan nune’e; mungkin orang menganggap bahwa hukum militer itu cukup untuk diketahui oleh kalangan militer saja. Hal ini tentu tidak salah, tetapi juga tidak seluruhnya benar. Hukum militer dari suatu negara merupakan sub sistem hukum dari negara tersebut, karena militer itu adalah bagian dari suatu masyarakat atau bangsa yang melakukan tugas khusus. Melakukan tugas pembelaan negara dan bangsa, dengan menggunakan senjata atau dengan kata lain tugas utamanya adalah bertempur. Militer adalah orang terdidik, dilatih dan dipersiapkan untuk bertempur. Karena itu bagi mereka diadakan norma-norma atau kaidah-kaidah yang khusus. Mereka harus tunduk tanpa reserve pada tata kelakuan yang ditentukan dengan pasti dan yang pelaksanaannya di awasi dengan ketat. Beberapa pihak menganggap bahwa yang terpenting bagi militer adalah disiplin. Itu benar, tetapi hendaknya jangan lupa bahwa salah satu unsur untuk menegakkan disiplin itu adalah hukum. Karenanya hukum itu secara tidak langsung menyelenggarakan pemeliharaan disiplin militer. Pengadilan Militer sebagai wujud nyata bagi masyarkat umum adalah lembaga penegakan hukum atau displin bagi para anggota militer. Dalam hukum pidana militer mengenal dua bentuk tindak pidana yaitu tindak pidana militer murni (zuiver militaire delict) dan Tindak pidana militer campuran (germengde militaire delict). Tindak pidana desersi merupakan suatu tindak pidana yang secara khusus dilakukan oleh seorang militer karena bersifat melawan hukum dan bertentangan dengan undang-undang khususnya hokum pidana militer.

Ba kazu hirak ne’ebé akontese bebeik ona iha ita nia rai laran depois de ita Restaurasaun Independensia tuir hakerek na’in nia konkluzaun katak, durante ne’e oknum Militár no oknum Polisia la tauk lei, oknum F-FDTL no Polisia sira ne’e mak iha lei nia leten. Iha ne’e husu ho perguntas“Lei mak Komandante ka, Maun Boot mak Komandante”?. Tuir lolos nudar instituisaun F-FDTL ho Polisia ne’e liman kroat povu nian, F-FDTL atu defende nasaun no pais ida ne’e. Iha ne’ebé Konstituisaun RDTL hatete katak artigu 1460 Forsa Armada sira 1. Forsa Armada Timór-Leste nian, FALINTIL-FDTL, ne’ebé sidadaun nasionál de’it maka halo parte, ne’e mak responsavel ba defeza militár Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian no nia organizasaun nu’udar ida mesak ba territóriu nasionál tomak. 2. FALINTIL-FDTL garante independénsia nasionál, integridade territoriál, liberdade no populasaun nia seguransa hasoru agresaun ruma ka ameasa externa, ho respeitu ba orden konstitusionál. 3. FALINTIL-FDTL labele iha partidu polítiku no rona de’it ba órgaun soberanu kompetente sira, tuir Lei-Inan no lei, no sira labele halo intervensaun polítiku naran ida. Artigu 1470 Polísia no forsa seguransa sira 1. Polísia sei defende legalidade demokrátiku no garante sidadaun sira-nia seguransa internu, maibé sira labele iha partidu polítiku. 2. Prevensaun kriminál tenke hala’o ho respeitu ba direitus umanus. 3. Lei maka sei harii rejime ba polísia no mós forsa seguransa seluk.
   
Ikus liu rekomendasaun ba orgaun Governo tempu to’o ona atu hari’i Tribunál Militár iha pais Timor-Leste. Tamba durante ne’e kazu barak mak oknum forsa armada ho forsa polísia halo bebeik agresaun fisika ruma ba ninia sidadaun rasik e entre forsa Armada ho forsa Polísia.

Referénsia:
  1. Alfandega Ameasa Lori Oknum P-SIK ba Tribunál. Asesu iha Jornál Timor Post, 15 Abril 2016
  2. Tribunal Absolbe Offisial PNTL Husi Krime OIFS. Asusu iha Jornál Suara Timor Lorosae, 25 Abril 2016
  3. Polisia Labele Abandona Desizaun Tribunál. Asesu iha Jornál Timor Post, 29 Abril 2016
  4. Komando Harii Ekipa Independente Investiga Kazu Polisia Tiru Joven. Asesu iha Jornal Timor Post, 02 Maio 2016
  5. Labele Hakiak Polisia Cowboy. Asesu iha Jornal Timor Post, 14 Maio 2016
  6. UEP Hurlele Membru F-FDTL. Asesu iha Jornal Timor Post, 16 Maio 2016
  7. Investigasaun Kazu Membru F-FDTL vs PNTL Seidauk Remata. Asesu iha Jornál Diariu INDEPENDENTE, 02 Juñu 2016
  8. Oknum F-FDTL Baku Demantino Gomes Too Toba ICU HNGV. Asesu iha Jornál Suara Timor Lorosae, 13 Juñu 2016
  9. Komando Inkeritu Hela Oknum PNTL Baku Pesoál F-FDTL. Asesu iha Jornál INDEPENDENTE, 15 Juñu 2016
  10. Teori dan Hukum Konstitusi. Prof. Dr. Dahlan Thaib, S.H., M.Si. Dr. Jazim Hamidi, S.H.,M.Hum. Dr. Hj. Ni’matul Huda, S.H., M.Hum.
*Artigu ida ne’e larepresenta institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha e-mail: moisesvicente.mahein@gmail.com   

Publicação em destaque

Dalia Kiakilir "My Self"

“ Ohin hau pinta aban ho perspektiva matak, ho larametin katak realidade bele mosu hanesan iha hau nia mehi! ”  Dalia ,    Was b...