.
Tell Me Why - Jauh di mata dekat di hati? Tebes ka lae ;) Official Video Out Now, by Kiakilir Dalia & A-Takur ©SilentVoice Pictures Productions 2019. �� Homemade video. Hope to keep you entertained �� Music in 3 languages, Bahasa indo, English & Tetun. Enjoy Lovers❤
TAMA LIU MAI BAINAKA SIRA, BEM VINDO E OBRIGADA PELA VISITA!

Ksolok

quarta-feira, 28 de dezembro de 2016

The Biggest Critic in Your Life

It’s easier to complain about the outside critics, but the biggest critic in your life usually lives between your own two ears. Working up the courage to move past your own vulnerability and uncertainty is often the greatest challenge you’ll face on the way to achieving your goals.

When I released my first album LIAFUAN, it wasn’t the criticism from outsiders that held me back. It was my own mind worrying whatt people would think. Who she is? Her vocals are weak, she cant sing the all.
I didn’t tell anyone about what I was doing because I was so worried about what they would think about it. But that didn't stopped me.

When I started writing in my blog www.kiakilir.blogspot. com . It wasn’t the hurtful comments from readers that prevented me from getting started. It was my own fears about what they would think if I wrote about the things I cared about. InevitabIy I ended writing articles giving my own opinion about whatever subject I felt important, always abou my country Timor-Leste. I wrote my ideas, I'certainly criticised, i've given opinions, I've shared the most beautiful and important matters.

When I embraced Global Voices, as a journalist I knew the weight of responsibility in writing and the vows and rules to follow obliged by the journalism conduct. Anyhow negative comments didnt stopped...

We'll... the public is though, there is no way that you will please everyone  at the same time, People will love You, People will hate you, people will know you, people will pretende that they don't know you.

In the end I am doing what I feel is right and most important to me what I most enjoy and love doing. And that  is a job for free but more valuable than  any other job. My Satisfaction is My pay...


Those are just some examples of the types of internal fears and criticism that so often prevent us from getting started on our goals. It can take a lifetime to learn that just because people criticize you doesn’t mean they really care about your choice to do something different. Usually, they simply criticize and move on.

I know that whenever I choose to take a risk and share my work with the world, there will only have two incomes, LIKE or DISLIKE and people do that intentionally and/or unintentionally.... only God knows the truth...

On one hand, I believed in myself and I knew that I wanted to contribute something to the world around me. But on the other hand, I was scared that people wouldn’t approve of my work and would criticize me when I started sharing the things I cared about or believed.

“You can either be judged because you created something or ignored because you left your greatness inside of you.”

Today, with 35 years of age, I know I can do more than what I allready did. My own brand of perfumes released in the United Kingdom  selling in my online store my brand  of perfumes BUIBERE and MAUBERE its just a kick start. And this is a lifetime project, a project that I hope to pass to my children, grand children and future generations.  A project that not will only make them remember of me as a mother, grand mother but also NEVER FORGET WHO THEY ARE AND WHERE THEY COME FROM. OUR beloved country TIMOR-LESTE!

I haven't done anything great yet, honestly, I feel I don't have to because the greatest award is the satisfaction of creating something through my visions my thoughts and beliefs, and this is not given but earned.

My life is my great MASTER and my GIFT my BELIEF.

Dalia


quarta-feira, 14 de dezembro de 2016

George Junus Aditjondro "Rai-Lakan"

Governu hato’o kondolénsia ba George Junus Aditjondro nia mate

George Junus Aditjondro "Rai-Lakan"
Ho laran susar tebes maka Governu Timor-Leste simu notísia kona-ba George Junus Aditjondro nia mate, iha loron 10 fulan-dezembru tinan 2016. Governu hato’o kondolénsia ba família matebian ne’e nian.

Nu’udar akadémiku, ativista, investigadór no jornalista, la posivel atu haluha forma George Aditjondro nian ne’ebé barani tebes atu fó-sai situasaun ne’ebé nia haree akontese iha Timor-Leste durante luta tinan barak ba ukun an nian no oinsá nia sai hanesan defensór tuba-metin ida ba ita-nia dezenvolvimentu, hafoin restaurasaun independénsia nian iha tinan 2002.

Aditjondro vizita Timor-Leste iha fulan-maiu tinan 1974 nu’udar korrespondente revista indonézia nian “Tempo” no, iha tinan hirak tuir fali mai, halo entrevista ho dirijente timoroan barak husi kuadrante polítiku hotu, tantu iha Indonézia laran no mós iha li’ur. Iha sekuénsia husi masakre Santa Krús, iha tinan 1991, nia sai nu’udar figura importante ida hodi hasoru okupasaun indonézia no, ho forma krítika, hato’o iha Komunikasaun Sosiál, relatóriu sira kona-ba Timor-Leste no mós pozisaun hirak ne’ebé intelektuál indonezia nian sira foti. Aditjondro, iha momentu ne’ebá, fiar katak intelektuál hirak ne’e hetan influénsia husi sensura no manipulasaun Imprensa. Krítika hirak ne’e husik Aditjondro horik iha pozisaun ida ho risku permanente.

Iha tinan 1993, nia partisipa iha Simpóziu V kona-ba Timor-Leste, ne’ebé hala’o iha Portugal, iha Universidade do Porto, hodi serbisu besik ho ativista timoroan sira, ne’ebé barak maka daudaun ne’e hala’o knaar hanesan Ministru iha Governu Konstitusoál VI. Nia hela tinan barak nia laran iha Australia, iha autoezíliu, iha ne’ebé kontinua ninia apoiu ba movimentu luta autodeterminasaun Timor-Leste nian.

Iha loron 20 fulan-maiu tinan 2010, Parlamentu Nasionál Timor-Leste fó sai ba públiku kona-ba kontribuisaun husi George Aditjondro, hodi fó ba nia medalla Prinseza Grace do Mónaco.

Aleinde ninia domin ba Timor-Leste, nia mós sai hanesan krítiku ida ne’ebé la hatene kolen atu ko’alia kona-ba korrupsaun iha Indonézia, defensór boot ida ba formasaun komunidade agríkola lokál sira no figura importante ida kona-ba sensibilizasaun ba kestaun sira kona-ba defeza ambiente nian.

Portavós Governu nian, Ministru Estadu Agio Pereira, observa katak “George Aditjondro nia lian desizivu atu dezafia ema barak iha Indonézia no Australia ninia opiniaun kona-ba akontesimentu sira ne’ebé mosu iha Timor-Leste entre tinan 1975 no 1999. Ninia determinasaun atu ko’alia sai injusitsa, iha duni papél importante ida iha dalan ba restausaun ita-nia independénsia. Nia lian atu defende povu timoroan no amizade ida ne’ebé metin no tulun ne’ebé la kotu-kotu iha luta ita labele haluha". REMATA

Ministru Estadu no Prezidénsia Konsellu Ministru no
Portavós Ofisiál Governu Timor-Leste
Dili, Loron 12 fulan-dezembru tinan 2016

quarta-feira, 24 de agosto de 2016

Timor Oan Koalia Tetun, O Português é Importante mas não é uma Prioridade

Jornal STL, edisaun 22 de Agosto 2016
Timor-Leste Ukun Aan desde 2002 no adopta lian Oficial 2, Tetun no Português. Lian Portugues tamba hakru'uk ba história colonializasaun Portuguesa iha tempo uluk.

Timor-Leste no Timor oan, 
Timor oan koalia Tetun, Português Lian Oficial mos, maibe -25% mak domina lian ne.

Prioridade curriculum escolar mk sucesso no aproveitamento estudantes sira iha ensino, iha ciência no geral, ciência nebe mak Global. Importante laos sa lingua hau aprende maibe oinsa hau aprende no oinsa hau domina.

Atu compreende ne tenki iha considerasaun katak ita timor oan koalia tetum maske conhece portugues. Se preocupação husi representante Povu iha Uma Fukun/Parlamento mk estudantes sira nia futuro iha rai liur então tenki introduz mos lian sira estrangeiro iha calendario escolar desde ensino basico to academico.

A Língua Portuguêsa é Importante mas não é uma Prioridade

Instruir os alunos para os preparar para o futuro, é o mais importante. A introdução do Português é sim importante mas não é uma prioridade, isto falando do universo do estudo porque a realidade é que a língua Portuguesa é falada por uma minoria da população em timor-leste. Os que falam ou compreendem fazem parte da antiga Geração ou "gerasaun tuan" os jovens da geração de agora que vivem em Timor conhecem o Português (não sabem Portugues), se falam é o básico como "bom dia, tudo bem?, adeus". 

A preocupação que suscita na notícia em implementar o Português na vida desta nova geração não deixa de ser desvalorizada, é importante, mas antes tem de ser muito bem Ponderada porque não se pode ignorar o facto do grau de dificuldade que os alunos vão ter em ter de absorver e compreender toda uma informação em geral no estabelecimento de ensino numa língua que não dominam e que muito pouco conhecem.

Seria uma queda livre nas tabelas de avaliação. Resultado, Insucesso Escolar.

Apresenta dificuldade iha uma fukun diak maibe diak liu karik apresenta mos solução estratégica.

Sugestaun:

1- Hanorin ho lian tetun ciencia no geral . Motivo: Tetun mak maioria Timor oan hotu domina.

2- Acrescenta carga horária iha curriculum escolar ho disciplina Português ka língua Portuguesa. Ex: loron ida horas 1ou+ no semana ida horas 5ou+ ba disciplina ne deit. Motivo: Português mos lian oficial nebe Timor implementa, Timor oan tenki aprende.

3- Introduz Lingua Internacional/estrangeiro iha curriculum mos ho opção selectiva ba alunos sira hili, Inglês, Francês, Alemão, Espanhol ka/ou Indonésio.
Motivo: aluno sira iha escolha ida hodi hanoin hatene extra lian estrangeiro hodi bele sai ba Rai liur.

Dala ida tan apelo deit ba ita nia consciência katak ita Timor oan iha ita nia Lian rasik nebe maioria Timor oan hotu Domina, Ita Timor oan Koalia Tetun maske hatene Português no Português mos 2a língua oficial.
Prioridade mak sucesso no aproveitamento labarik sira iha ensino. Português mos Importante maibe laos Prioridade.

Dalia Kiakilir
Oxford, 24 de Agosto 2016
Estudante Humanidades e Ciências Sociais
Faculdade City of Oxford College

quarta-feira, 10 de agosto de 2016

PM Xanana Gusmao dehan: Alkatiri Labele Nega Fretilin Korruptor Boot Liu AMP

PM Xanana Gusmao
DILI – Primeiru Ministru Xanana Gusmao husu ba eis Primeiru Ministru no atual Sekretariu Jeral Fretilin Dr. Mari Alkatiri atu labele nega katak korrupsaun iha governasaun Fretilin nian boot liu governasaun Aliansa Maioria Parlamentar.

PM Xanana hateten ida ne’e, Tersa (12/05), liu husi konferensia imprensa, nebe maka akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, iha palasio governu.“Mari Alkatiri labele haluha katak governu Fretilin husik hela korrupsaun boot liu fali governu AMP. Se Alkatiri nega nia laos ema ona,” dehan PM Xanana.“Tanba uluk hau sei prezidente inprezariu barak ba hato’o ba hau dehan favor hato’o hela ba governu selu ami nia projeitu halo hotu ona maibe governu seidauk selu. Mais hau dehan ba Alkatiri atu selu tutuir osan sira nee, nia dehan diak- diak maibe la selu,” dehan tan Xanana.Maibe, nia husu mos ba ema lideransa Fretilin atu lori evidensia ba tribunal sekarik governu AMP halo korrupsaun.

Tanba, akuza ema arbiru deit nein laiha evidensia ne’e ladiak.“Hau dehan ona iha evidensia hodi ba tribunal, labele koalia deit hanesan manu inan ida atu tolun maibe ohin nia kokorek ba mai. Se tribunal informa hau, dehan hau nia membrus governu nee sala hau sei hasai nia, maibe se dehan nia los hau simu nafatin nia,” PM Xanana hateten.Xefe governu nee dehan, tuir lolos nia lakoi atu ke’e kazu korrupsaun nebe mosu iha Fretilin nia tempu, maibe Fretilin rasik maka hakarak kee rasik. “Ami dehan tiha ona katak konaba kotuk ita nonok tanba ita hakarak hadia ba oin, mais ami nonok foer mai fali, ita hotu tenki foti sai fali,” haktuir nia.

Alende ida ne’e, PM Xanana afirma katak Komisaun Anti Korrupsaun tenki hari atu nune’e bele halo kombate korrupsaun nebe maka mosu iha governu nia laran. “Hau husu ita hotu tenki defende KAK atu hare tok buat sira uluk –uluk nee hotu ita tenki hare nusa maka ema nee manan $200 dolar deit nia hetan fali buat ida nee, ida neba? nee ita sei lao ba atu hare tamba KAK sei loka dalan ba buat oin –oin,” dehan Xanana.

Tuir Xanana katak, durante nee nia rasik observa media fo sai kazu korrupsaun barak mosu iha ministeiru sira, maibe informasaun sira nee so doko deit publiku nia hanoin tamba la iha evidensia forti.“Dala ruma ami husik to buat nee tasak tiha maka ami hare oinsa maka bele hatan. Maibe ami durante fulan nen (6) nia laran nutusia sai barak dehan governu AMP korrupsaun mosu barak tebes. Mesmu hahu husi hau rasik to hau nia ministru sira ami hotu mesak korruptor deit,” Xanana responde.

Konaba kestaun korrupsaun, Xanana haktruir katak kritika hotu nebe hato ba nia governu ne’e nia simu. Tanba bele desperta konsensia povu ba problema boot korrupsaun atu nunee AMP bele hakasan nafatin hodi TL bele sai numeru primeiru kombate korrupsaun.Ba kestaun publika informasuan ka notisia ba publiku iha TL, tuir Xanana katak, media bele hetan naroman ba liberdade ona atu publika kazu korrupsaun hotu tanba uluk jornal ida labele publika arbiru kazu korrupsaun nebe mosu iha governu nia laran.

Maibe agora governu AMP fo liberdade ba media atu krika.“Debate publiku konaba korrpsaun nudar sinal diak, hatudu katak nasuan ida nee hader tiha ona. Uluk karik jornal ida labele koalia hasoru governu, ohin buat nee sai normal tiha ona ami orgulhu tamba liberdade imprensa iha tina ona,” dehan Xanana.Konaba salariu asesor internasional sira iha ministeriu financas nebe maka durante ne’e hetan kritika barak husi Fretilin, PM Xanana nebe hetan akompanha husi Ministra Financas Emilia Pires, hateten governu AMP lahasai osan povu nian hodi selu salariu asesor internasional. maibe, asesor kuaje nain 48 nee, hetan vensimentu husi prozeitu Public Finance Management Capacity Building Programme (PFMCBP), ne’ebe finansia husi doador ualu (8), iha sistema administrasaun Banku Mundial nian.

Tuir PM Xanana, preokupasaun husi reprezentante Parlamentu Nasional (PN) liliu husi parte Fretilin hanesan alegasaun falsu tanba realidade estadu la uza osan povu, lahanesan ho governasaun Fretilin iha antigu.PM Xanana nebe kompleta ho dokumentus boot ida iha nia liman, hateten, sira iha evidensia forte no dadus kompletu konaba mal administrasaun at liu husi governasaun Fretilin nian., liliu iha parte Ministeriu Finansas nebe lidera husi Maria Madalena Boavida.

“Ita rona deit hanesan nee, governu Fretilin iha 2007 fo 23 dias ba asesor internasional ida ho valor rihun $23 naran. nia sim um mil ba loron ida. mas la inklui iha despezas, han, hemu, alojamentu hanesan Otel, trasporte, buat hirak nee estadu mak selu hotu,”deklara nia.

Seluk fali iha Novembru 2006, 42 dias ba konsultan services ba fundus MCC nian ho vensimentu rihun $42. Ba travel nian maka rihun $11,77, lainklui tan toba fatin iha otel boot hanesan Sagres, venture no seluk tan. Xanana hateten, maibe, sira nunka buka atu lekar sai, hodi hein Fretilin duni mak abuza hodi sukit sai sira nia foer.Iha Marsu 2007, iha mos 16 dias ho rihun $16 kompleta expensive rihun $4300. “perdiem ba iha Bali kalan ida rihun $1. buat sira nee iha hotu. agora Fretilin responde tok. Dili airport arrived Viza, mos ita maka selu hotu. ida nee maka fulan-fulan hela deit. liliu ba Sr ida be MCC nian. mas nia la produz buat ida to’o AMP ukun tiha deit,”deklara mos Xanana.

PM Xanana rekonese falhansu balun agora dadaun konaba projeitu estrada nebe ladauk hadia remata, inklui programa preoridade seluk. maibe tuir nia, buat hirak nee relasiona ho devidas bara-barak husi governu anterior nian.“Sira iha devidas barak los, ne’ebe maka ami labele sura ida-idak. maibe kandu total deit entaun kuaje milaun $119.mas to’o Dezembru 2007, ami hili nebe mak ami tenke kontinua. no ba restu nebe falha, ami tau hotu iha kaisa,”deklara nia.

*Fonte Timor Post

Comentário : Victor Tavares*

Afinal ex-PM Fretilin nian bosok teen. Nia hakarak atu defende nia governo no atu subar metin ninia ministra finansas halo korrupsaun boot liu, maibe tatika atu defende mak sala nunee halo ex-PM Fretilin nian no bankada parlamentar Fretilin tiru hikas sira nia ain tuban.

Husi sorin ida, ita hotu la hatene se xefe bankada parlamentar Fretilin iha informasaun no hatene ka lae Fretilin nia governo halo korrupsaun, nune halo deputados sira husi Fretilin badinas tebes koalia korrupsaun maibe sira nia akuzasaun mos makaas tebes katak governo AMP halo korrupsaun nebee boot.

Ita la hatene se deputados sira aktuais husi Fretilin sira nebee uluk la halo parte Mari Alkatiri nia ka partido Fretilin nia governo inosente duni kona ba korrupsaun nebee ejiste iha ministerio finansas governo Fretilin nian ka sira buka taka malu, ita la hatene, so sira rasik mak bele hatan ba sira nia-an.

Iha hipoteze tolu mak bele dudu sira sai nunee:

Ida, xefe bankada aktual Fretilin nian ho deputados sira seluk nebee iha nia influensia ba nia xefe, sira hotu falta de informasaun kona ba sira nia ministra halo korrupsaun durante iha governo;

Rua, xefe bankada parlamentar Fretilin korrobora ho korruptor sira no taka matan akuza governo AMP ho objektivu atu halo korrupsaun politika (lohi opiniaun publika ho povo Timor) hodi nunee bele hetan opiniaun publika nebee favorese ba partido Fretilin ho nia lideransa;

Tolu, bele mos xefe bankada parlamentar la iha autoridade no falta de vizaun, hodi nunee lori povo nia naran iha uma fukun produz deklarasaun nebee la iha fundamentu faktual ka goza no abuza lejitimidade no direitu atu halo deklarasaun nudar reprezentante povo nian ho objektivu ba interesses politiku-partidariu nian.

Agora ita hotu la iha ona duvida, tanba PM Kay Rala Xanana Gusmão fo hatene ona ba opiniaun publika, katak de faktu se mak korruptor boot liu iha ukun-an nian laran, pelu menus to'o biban ida nee, ho dadus nebee xefe governo AMP nian hatudu sai kona ba korrupsaun iha ministra finansas Fretilin nian, embora foin dadus parsial maibe justifika katak se mak halo korrupsaun boot liu nee Fretilin nia ministra.

Kontrata assessor ida mil dolares por dia hodi nunee assesor nee tenke manan 23 mil depois de servisu ka la servisu loron 23 remata ka manan 42 mil dolares depois de ajuda ministra Madalena Boavida durante loron 42 ?

Nee la'os korrupsaun nebee ho nia punisaun bai-bain maibe krime, nebee bai-bain sarjana supermi sira bolu korruptor kelas kakap !

Ita imajina, assessor ida mak hetan ida nee se kontrata assessor 3 ka 4 osan hira mak estadu gasta, osan tokon hira nebee atu aplika ba povo tomak nia nesesidades hira mak la fakar ba ema na'in 3 ka 4 nee?

Pior liu tan mak se ministerio finansas nia kontrata assesor sanulu ba leten ! Agora ita ka povo Timor mos iha ona informasaun kona ba governo AMP kontrata assessores internasionais sira nebee manan osan boot, maibe afinal governo la hasai osan estadu RDTL nian hodi selu assesores sira nee, katak assessores sira manan osan boot tanba sira nia kurikulum tuir nivel internasional nee instituisaun internasional (PFMCBP) mak selu, osan la'os sai husi OE nebee governo aprezenta liu ba.

Nee'duni partido Fretilin nia ema, liu-liu ex-PM Mari Alkatiri la iha moral nem pingo ida atu kritika PM Xanana Gusmão ho nia governo. Ita haree deit dados nebee Mari Alkatiri fo sai ba publiku iha loron rua liu ba kona ba assessores sira nebee "ministra finansas nian Dª Emilia Pires" kontrata (?), ex-PM no SG Fretilin hateten katak assesores na'in 60 to'o 80, enkuantu iha realidade ministra finansas AMP nian sai intermedia deit hodi kontrata assessores na'in 48 maibe ema promotores na'in 8 husi (PFMCBP) mak selu assessores na'in 48 nee.

Nee hatudu katak Dr. Mari Alkatiri bosok teen, buka lohi povu ho dadus falsu atu taka ninia governo nia pratika korrupsaun nebee nivel aas tebes.

Dilema foun nebee Mari Alkatiri hasoru mak deputados sira husi partido Fretilin iha Parlamento Nacional. Maibe dilema nee mosu tanba SG Fretilin nudar lider maximu partido historiku nee mak la iha duni autoridade no la iha credibilidade ba nia militantes sira.

Alem de la iha autoridade, hatudu mos katak SG Fretilin la hatene tau ordem iha partido nia laran, partido desorganizadu, la iha koordenasaun etc.

Nunee, deputados sira husi bankada parlamentar Fretilin produz no divulga deklarasaun sira nebee la salvaguarda politikamente SG no ex-PM Mari Alkatiri, tau nia ba situasaun embarasoza nebee halo Dr. Mari Alkatiri koalia mangame deit. Temi assessores 48 sai fali 60 ka 80. (dala ruma nia 'Alkatiri' fó valor ba assessor nain 48 ne´e, ida vale ema nain rua ka tolu).

Komiku fali!

Diak liu KAK halo investigasaun kona ba pratika korrupsaun, desde I Governo Konstitusional to'o IV Governo Konstitusional, hodi nunee, sulan hotu korruptores sira iha prizaun.


Milagre iha mundo rai klaran nebee ema mundo tomak fiar mak Aparição da Nossa Senhora de Fátima iha tinan 90-resin liu ba. Maibe iha Timor se uluk, depois de ukun-an ema ruma servisu manan dolar 200 maibe liu tiha tinan 5 ka 6 iha buat hotu, nee la'os milagre nebee mosu ba nia maibee ema sira nee mak korruptor, desvia estado no povo nia osan ba nia-an rasik hodi sai riku matak.

Ida nee mos dezafiu ka sadik boot ida nebee KAK sei hasoru. KAK iha duni vontade atu kombate korrupsaun ka lae ? Se KAK iha duni vontade mak ema sira nebee kiak hori uluk hori otas maibe to'o ukun-an teki-teki sai riku, KAK sei sita hotu riku soin hirak nee husi ema sira nee hotu hodi nunee bele kura moras korrupsaun iha Rai Doben Timor-Leste hahú husi abut kedan.

*Editor Forum-Haksesuk

Nota: Repost husi Forum Haksesuk
http://forum-haksesuk.blogspot.co.uk/2009/05/pm-kay-rala-xanana-gusmao-akuza-governo.html

Publicação em destaque

Dalia Kiakilir "My Self"

“ Ohin hau pinta aban ho perspektiva matak, ho larametin katak realidade bele mosu hanesan iha hau nia mehi! ”  Dalia ,    Was b...